Denna morgon har jag tittat på den fascinerande Vasaloppstarten. Det är något alldeles, alldeles speciellt att se så många människor röra sig framåt mot samma mål vid exakt ett och samma tillfälle. Stavar flaxar, skidor korsas, mössor tappas, gliringar far i luften, några faller – och reser sig skrattande upp igen. Och överallt ligger muggar med rester av blåbärssoppa.
Men jag lämnar TVn och far ut mot Kaknästornet och Hundudden.
Marie Tjäder är matte till den treåriga Borderterrien Frida och vi träffas denna söndag på Hunduddens Kafé för ett samtal.
”Jag ville ha hjälp med att hitta den glada hunden!”, säger Marie. Det får hon nu av Barbro Rydén som ger privatlektioner i tävlingslydnad till matte och hund. Första gången Marie var på Hundudden var på en träff med Borderterriersällskapet, där hon är medlem.
Marie berättar vidare att hon tidigare har haft boxer-hundar, men att de hundarna hade hälsoproblem. Hon letade då efter en ras som kännetecknades av friskhet och fann då Border-terriern. Paradoxalt nog så visade det sig att den tiken hon valt var en individ med just hälsoproblem. Frida lider av både gastrit och hepatit, är opererad och medicineras nu med cortison och utfodras med specialkost.
”Vi tränade tidigare spår och det kunde hända att Frida mitt under träningspasset helt plötsligt slutade att spåra. Hon var stresskänslig, svårmotiverad och verkade orkeslös.”
Det Marie ville hitta är en balans, en ”normalnivå” och mer energi hos sin hund. Dessutom ville hon utveckla lydnaden.
”Risken är stor att man som matte blir överbeskyddande och” mesig” mot sin sjuka hund”, säger Marie. ”Är hon sjuk eller frisk just nu? Kan jag ställa krav? Därför är balansen mellan oss två viktig att hitta”.
”Det jag speciellt gillar med Hundudden är att man arbetar efter metodiken positiv förstärkning. Jag har upplevt att vissa Brukshundsklubbars tränings filosofi är hårt kommenderande, och det passar ju inte Frida”, fortsätter Marie.
”Det är skillnad på Frida nu. Hon verkar att ha vaknat till liv och är nu mera PÅ. Barbro får igång henne”, säger en glad matte.
Marie berättar också att målet med träningen är att starta i Lydnadsklass 1. ”Då ska det korkas upp Champagne – oavsett hur det går – då har vi ju nått vårt mål!”
(Hade hoppats att vi skulle kunna sitta utomhus på den stora träterrassen – men vi får ge oss till tåls. Snön ligger fortfarande meterdjup!)
Kommentar från Barbro Rydén:
Frida är en liten försiktig hund som behöver mycket uppmuntran att ta för sig. Vi tränar full fart och leker mycket. Hon har massor av humor som det gäller att ta var på och stödja så hon får känna sig lite självsäker. Marie och Frida har ett härligt förhållande som kan komma långt med regelbunden träning.
Här kan du läsa mer om rasen Borderterrier (SKKs rasinformation)
http://kennet.skk.se/rasinfo/rasinfo.aspx?raskod=305
Eva Miörner
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar