En månad senare var det dags för andra träffen med spår-gruppen. Vi har inte tränat jättemycket, sa en av tjejorna, därför att vi körde fast i krypet ganska på en gång. Detta uttalande/detta faktum, mina vänner, "vi-har-inte-tränat-jättemycket", har INTE samma konsekvenser för henne som det har för mig. När jag inte har tränat jättemycket så jag och lilla svarta inte lärt oss jättemycket heller. Så var det inte i det här fallet. Nä. De kanske inte hade tränat jättemycket men de hade LÄRT sig jättemycket. Och kommit en bra bit längre i träningen.
Under dagen körde alla igenom det lydnadsprogram för den klass de skulle tävla i. Appell för mig och lilla svarta. Vår viktigaste läxa till nästa gång är att belöna fria följet med omvänt lockande för att få lilla svarta att klistra fast blicken och huvudet på mitt ansikte. JAG måste också bli säkrare på att vinkla höger och vänster, som det är nu måste jag tänka innan jag går för att hamna i samma spår. Hoppet måste vi börja träna på också, det har jag liksom glömt...
En annan viktig grej för mig är att jag måste lägga ner mer engagemang för att hitta rutiner innan kurs och tävling. Hur ska jag värma upp? Lilla svarta MÅSTE vara rastad minst en timme OCH ha tränat 10-15min för att han ska få rätt känsla och innan det ens är tal om att få till något vettigt. Jag vet ju det. Så. Till nästa gång är det jag som får ställa klockan mitt i natten, gå ut med hunden, åka två timmar och sen träna lite för att vara redo att börja kursen kl 9.00. Det är taskigt mot hunden dessutom, jag vet ju att han behöver det. Och varför ska jag lägga ner massa engagemang, tid och pengar för att det sen ska falla på att hunden inte är ordentligt uppvärmd? Det är ju galet.
Vi provade på att påbörja ett moment för att sen göra ett helt annat. Till exempel kan man ställa upp, kasta apporten och sen övergå till att göra ett fritt följ. Eller kanske hopp. Eller nåt annat. Hunden ska vara helt fokuserad.
Under dagen fick jag massor med tips om framåtsändandet, vilket jag för övrigt tycker är ett oerhört imponerande moment - undrar om lilla svarta och jag någonsin kommer få till det? Vilka problem som är vanliga, vari svårigheterna kan bestå och hur man skulle kunna jobba för att få till det bra. Det är inte bara Maria som kommer med alla bra råd, nejnej, jag går i en grupp där a l l a, utom jag, är sjukt rutinerade och duktiga. Jag lär mig så mycket av dem alla att jag är avundsjuk på mig själv att jag får vara med dem och leka med min hund.
Nu är det fler än tre saker jag måste träna på med lilla svarta, i eftermiddag måste jag göra upp en plan för den kommande veckans träning. Inget avancerat, men skriva upp dag för dag vad jag ska träna på, hur och hur jag ska belöna. Sen ska jag, efter varje pass, skriva ner vad som gick bra, vad som inte funkade och varför samt hur vi ska utveckla oss till nästa pass. Får jag bara in det här som en rutin så kommer det inte att ta mig många minuter. Och jag måste skriva ner. Jag är alldeles för orutinerad för att hålla allt i huvet. Okej. Jag erkänner. Jag är en alldeles för virrig person och har alldeles för mycket att tänka på att jag klarar inte av att hålla allt i huvet. Så är det. Virrig. Men glad.
Lilla svarta, lilla barnet och jag har plockat ris i skogen och pyntat huset. Less is more är inget koncept vi jobbar efter så vart man än vänder sig så ser man påskpynt i glad färger.
En månad senare var det dags för andra träffen med spår-gruppen. Vi har inte tränat jättemycket, sa en av tjejorna, därför att vi körde fast i krypet ganska på en gång. Detta uttalande/detta faktum, mina vänner, "vi-har-inte-tränat-jättemycket", har INTE samma konsekvenser för henne som det har för mig. När jag inte har tränat jättemycket så jag och lilla svarta inte lärt oss jättemycket heller. Så var det inte i det här fallet. Nä. De kanske inte hade tränat jättemycket men de hade LÄRT sig jättemycket. Och kommit en bra bit längre i träningen.
I helgen höll Åsa Klint (utsedd till Årets utbildare inom SBK 2008) en grundkurs i spår här på Hunduddens Träningscenter. Fint väder, glada deltagare och duktiga hundar - livet är härligt!
Nu på torsdag, den 14 april, är det en alldeles speciell medlemskväll här på Hunduddens Träningscenter. Då kommer Linnea Meiton hit och berättar och svarar på frågor om kursen i rallylydnad med start den 27 april, som hon ska hålla här hos oss.
