Kompisar. Bra att ha. Mina kompisar är jätteviktiga för mig i mitt liv. Och jag tror att det är viktigt för hunden också, att ha några kompisar. Som man kan hänga lite med. Träffas och kuta runt lite. Dela på ett märgben. Snacka om varför man inte får en egen plats vid matbordet bara för att man är hund och sånt.
Men jag tror att antalet kompisar ska ha någon sorts begränsning. Och jag tror att antalet lektimmar också ska vara begränsade. Jag tror även att man kan ha olika kompisar - såna man leker med, såna man hänger med och såna man bara hejar på när man ses, ni vet, lite mer bekanta. Men jag tror inte att alla hundar är lika roade av fenomenet kompisar. Det är även min bestämda uppfattning att man inte kan kalla någon man inte känner för kompis. Inte ens om man är hund.
Följaktligen är det min bestämda uppfattning att man som hund inte behöver hälsa på alla hundar man möter, inte ens för att vara artig. Och man hälsar absolut inte på någon annan hund utan att ha frågat den andra hundens husse eller matte först. Det senare är det lååååångt ifrån alla som håller med om. En del hundägare blir till och med arga när jag inte låter min hund hälsa på deras. För det gör jag inte. På frågan får de hälsa svarar jag 9.5 gånger av 10 nej, och när det kommer lösa hundar springandes fram till min så ställer jag mig framför och säger gå iväg till den andra hunden med min allra bestämdaste stämma. Så har jag gjort ända sedan lilla svarta var 8 veckor och jag fick hem honom. Han har aldrig ens fått upptäcka att det skulle kunna vara skoj att hälsa på andra hundar. Man hälsar på sina kompisar, that´s it.
Motiveringen är följande: jag vill inte att min hund ska ha förväntningar på att få hälsa på alla hundar han träffar, det blir då så många hejhej och lätt hänt att hunden på eget bevåg springer fram till andra hundar. Alla andra hundar är inte trevliga och jag vill skydda min hund i den mån jag kan mot att utsättas för eventuella läbbiga saker. Det finns en hel påse med smittsamma saker som hunden kan få, kennelhosta är ett exempel. Som dessutom smittar innan symtomen visat sig. Och nu är det faktiskt så att min hund inte är trevlig mot alla andra hundar. Kommer det fram en stöddig hane så är lilla svarta snabb som blixten att ta till fula ord. Och de fula orden kan utvecklas till handgemäng, vilket har hänt en gång, och det här är en sida hos min hund som jag inte vill att han utvecklar. Därför får min hund generellt inte hälsa på främmande hundar vi möter.
Hundmöten är, upplever jag, något som många tycker är... klurigt att få till på ett bra sätt. En del tycker att det är jobbigt att hunden drar i kopplet och vill fram till den mötande hunden, andra har hundar som kastar sig ut mot den andra hunden - en del av glädje, en del av ilska, en del har hundar som tycker att det är läskigt när de möter andra hundar - ja, det finns många varianter på icke-önskade-varianter. Så finns det också massor av varianter på önskade beteenden. Och några av de sätten kan ni få lära er under en kurs hos oss nu i helgen.
Hundudden har tagit hit duktiga Sanella Hadanagic som i helgen kommer att hålla just en hundmöteskurs.
Det finns en plats kvar...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar